Välkommen

OBS! SIDAN SKA UPPDATERAS

 

Introduktion till förvaltningsrätt och arbetsrätt vid offentlig anställning läses termin 5. Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng.

Lärandemål

Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna:
- redogöra för grunderna för förvaltningsrättens tillämpning i praxis - inklusive hanteringen av allmänna handlingar - hos statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter;
- redogöra för grunderna för arbetsrättens tillämpning vid offentlig anställning samt
- lösa elementära rättsliga problem inom aktuella rättsområden.

Förkunskapskrav

För tillträde till undervisning och examination fordras att den studerande är antagen till
utbildningsprogrammet Statsvetenskap med offentlig politik och organisation som ges vid statsvetenskapliga institutionen.

Kursupplägg

Detta moment i kursen behandlar hur våra förvaltningsmyndigheter förväntas arbeta ur ett juridiskt, offentligrättsligt, perspektiv. Avsikten är att lyfta fram och tydliggöra att myndigheternas arbetssätt och bemötande av allmänheten spelar en stor roll för uppfattningen av den svenska demokratins faktiska utformning. Mötet mellan myndighet och allmänhet ska präglas av rättsstatstanken om en myndighetsutövning i enlighet med lagar och andra föreskrifter och med ett iakttagande av objektivitets- och likhetsprincipen. Grundläggande åligganden och principer för förvaltningsmyndigheternas verksamhet, som t.ex. serviceskyldigheten, vägledningsplikten, officialprincipen och offentlighetsprincipen, kommer att behandlas och belysas med hjälp av praktiska exempel med avsikt att till studenterna förmedla innebörden av den svenska förvaltningsrättsliga modellen. Momentet innehåller även en kort presentation av förvaltningsrätten enligt EU-rätten och likaså en översikt över kommunalrätten och de kommunala förvaltningsmyndigheternas plats i samhällssystemet. En tämligen bred översikt över det arbetsrättsliga regelverket för arbete inom den offentliga sektorn ingår i momentet. Avsikten härmed är, i likhet med de föregående presentationerna av allmän förvaltningsrätt, kommunalrätt och EU-rätt, att ge studenterna en bred inblick i svenskt offentligrättsligt arbetsliv, dess arbetsvillkor och de rättigheter och skyldigheter som åligger en offentligt anställd respektive en uppdragstagare åt det allmänna.
Momentet tar således upp många av de frågeställningar som redan berörts under utbildningen ur, huvudsakligen, ett statsvetenskapligt perspektiv, varför den komplettering med ett förvaltnings- och arbetsrättsligt perspektiv som här kommer att ges, ska medverka till en fördjupning av studenternas inblick i och förståelse av den offentliga sektorns roll inom det svenska samhällsbygget.

Upplägg
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Studenterna förväntas ha förberett lektionerna genom att ha läst relevant kurslitteratur och det i förväg på hemsidan angivna materialet och rättsfall. På hemsidan, under fliken kursmaterial, lägger lärarna upp dokument till de olika undervisningspassen som studenterna förväntas läsa och reflektera över. Utrymme ska ges för studenterna att ta upp och ventilera egna praktiska erfarenheter från arbetslivet vid genomgång av ett liknande rättsfall och/eller JO-ärenden.

Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarie/gruppundervisning. Närvaro vid undervisningen är obligatorisk, om inte annat särskilt anges. Se nedan under Särskilt. 

Examination

Examinationen är skriftlig och sker antingen i form av salskrivning eller hemtentamen. För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda.
Närvaro vid undervisningen är obligatorisk, en frånvaro måste således kompenseras genom en skriftlig uppgift i en av läraren vald frågeställning, eller på annat av läraren anvisat sätt.
Kursen avslutas antingen med en tre timmar lång tentamen om 5 frågor om vardera 4 poäng eller totalt 20 poäng, eller med en hemtentamen med fem frågor om vardera 10 poäng eller totalt 50 poäng. Frågorna kommer att vara av problemlösningskaraktär. Huvudvikten kommer att läggas vid hur studenten löst problemet samt hur denne utfört argumentationen för den valda lösningen. Givetvis är det i detta moment även viktigt att studenten redovisar vilket stöd som hämtats från förvaltningsrättsliga respektive arbetsrättsliga principer och regler, men avsikten är inte att i detalj mäta studentens lagtillämpningsförmåga, i form av angivande av exakt lagrum.
Vid salstentamen får den litteratur som upptas i litteraturförteckningen medtas. Hemtentamen kommer att utformas på ett liknande, problemlösningsinriktat sätt, men frågorna anpassas till studentens tillgång till en mer omfattande referenssökning.

Betygskriterier
Som godkända betyg används något av vitsorden A, B, C, D eller E. Underkända betyg är Fx och F.
För godkänt betyg på delkurserna krävs att samtliga lärandemål är uppfyllda (minst E).

A) Studenten visar att den med framstående resultat behärskar de krav som ställs i lärandemålen.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner, beskrivningar, analyser och resonemang är mycket korrekta, självständiga och problematiserande.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser är mycket väl anpassade efter sitt syfte och mycket välstrukturerade, klara och språkligt korrekta. Studenten kan på ett effektivt och självständigt sätt använda olika resurser för att utforma och förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Det innebär att teoretiska utgångspunkter tydliggörs. Perspektiv kontrasteras mot varandra och granskas kritiskt utifrån användbarhet och förklaringskraft för det aktuella problemet. De egna resonemangen och slutsatserna utsätts för en liknande granskning.

B) Studenten visar att den med mycket bra resultat behärskar de krav som ställs i lärandemålen.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner, beskrivningar, analyser och resonemang är mycket korrekta och självständiga med problematiserande inslag.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser är väl anpassade efter sitt syfte liksom välstrukturerade, klara och språkligt korrekta. Studenten kan på ett effektivt sätt använda olika resurser för att utforma och förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Det innebär att teoretiska utgångspunkter redovisas. Perspektiv kontrasteras mot varandra och granskas kritiskt utifrån användbarhet och förklaringskraft för det aktuella problemet. Slutsatsernas giltighet diskuteras.

C) Studenten visar att den med bra resultat behärskar de krav som ställs i lärandemålen.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner av centrala begrepp, beskrivningar, analyser och resonemang är relevanta.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser är väl anpassade efter sitt syfte liksom välstrukturerade, klara och i huvudsak språkligt korrekta. Studenten kan använda olika resurser för att utforma och förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Det innebär att teoretiska perspektiv kontrasteras mot varandra och granskas kritiskt utifrån användbarhet och förklaringskraft för det aktuella problemet. Slutsatsernas giltighet diskuteras.

D) Studenten visar att den med tillfredsställande resultat behärskar de krav som ställs i lärandemålen.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner av centrala begrepp, beskrivningar, analyser och resonemang är relevanta, visar god förståelse och är utan större missförstånd.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser är anpassade efter sitt syfte liksom att de är så klara och språkligt korrekta att de kan förstås utan större missförstånd. Studenten kan använda olika resurser för att utforma och förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Det innebär att perspektiv kontrasteras mot varandra och problematiseras med reflekterande inslag för det aktuella problemet.

E) Studenten visar att den med ett tillräckligt resultat behärskar de krav som ställs i lärandemålen.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner av centrala begrepp, beskrivningar, analyser och resonemang är i huvudsak relevanta, mest refererande och utan större missförstånd.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser är anpassade efter sitt syfte och så klara att de kan förstås utan större missförstånd. Studenten kan använda olika resurser för att utforma och förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Det innebär att perspektiv kontrasteras mot varandra och i viss mån problematiseras för det aktuella problemet.

Fx) Studenten visar otillräckliga resultat i förhållande till de krav som ställs i
lärandemålen. Komplettering är möjlig. Ytterligare arbete krävs för att uppfylla lärandemålen. A-E ej uppfyllt.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner av centrala begrepp, beskrivningar, analyser och resonemang inte är relevanta eller tyder på missförstånd, och/eller innehåller mindre omfattande plagiat och/eller bristfälligt referenssystem.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser inte är tillräckligt anpassade efter sitt syfte och/eller att de är oklara och svåra att förstå. Studenten använder få resurser för att utforma och förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Teoretiska utgångspunkter tydliggörs inte. Bristande förmåga att relatera kursens innehåll till teoretiska begrepp. Egna resonemang och analyser utsätts inte för kritisk granskning.

F) Studenten uppvisar stora brister och/eller har inte lämnat underlag för betygsättning. A-E ej uppfyllt.
Kunskap och förståelse: Det innebär att definitioner av centrala begrepp, beskrivningar, analyser och resonemang är felaktiga, och/eller innehåller omfattande plagiat och/eller bristfälligt referenssystem.
Färdighet och förmåga: Det innebär att muntliga och skriftliga redogörelser inte är anpassade efter syfte och/eller att de inte kan förstås utan stora missförstånd. Studenten använder inga resurser för att förbättra sitt arbete.
Värdering och förhållningssätt: Teoretiska utgångspunkter tydliggörs inte. Bristande förmåga att relatera kursens innehåll till teoretiska begrepp.
Egna resonemang och analyser utsätts inte för kritisk granskning.

Digital hemtenta:
5 frågor. Hemtentan öppnas på angiven tid (se schema) och ska lämnas in digitalt (se schema). Mer information ges i god tid före tentan.

Tentamen kan ge maximalt 50 p (10 poäng per fråga).

Betyg på kursen erhålles ej förrän obligatoriet är fullgjort (närvaro och i förekommande fall kompletterings-PM).

Resultat på hemtentamen publiceras ca tre veckor efter inlämning. 

Särskilt
- KOM I TID!!!

- All undervisning är obligatorisk. Inga dispenser ges. Till undervisning räknas inte introduktionsföreläsningen, vilket innebär att den föreläsningen inte är obligatorisk. Närvaro rekommenderas dock.

- Närvarolistor kommer att skickas runt i slutet av varje undervisningspass. Det är studentens eget ansvar att se till att bli antecknad som närvarande. Ingen efterhandsregistrering är möjlig.

- Vissa seminarier har samma titel f.m. och e.m. Det är del I och II, och båda är obligatoriska.

- Om studenten missar ett undervisningstillfälle ska kurssekreterare Milica Vavan meddelas. Den student som inte närvarar ska skriva PM om 1 sida per missad klocktimme, där ämnet för undervisningsmomentet behandlas. Ämnet för den kompletterande uppgiften preciseras av läraren. Att skrivuppgiften fullgörs är studentens eget ansvar. Inga påminnelser kommer att utgå!

OBS! Komplettering måste vara inlämnad senast det datum tentamen publiceras dvs den 30 maj.


- Fullgjort obligatorium är en förutsättning för att få ut betyg på kursen.


Förberedelse inför undervisningen
Varje student förutsätts läsa relevant material inför varje undervisningstillfälle. Se
”Kursmaterial” och resp lärare.


Undervisningsformat
Undervisningen följer Juridicums upplägg, dvs 45 min + 15 min rast och sedan 45 min. Undervisningspasset slutar alltså kvart i.