Experimentell immaterialrätt & immaterialrättsproc (EXPIMM-P)

Kursbeskrivning


Lärandemål
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

1. på en kvalificerad nivå behärska den materiella immaterialrätten på bred basis, dvs. lagstiftningen om känneteckensrätt, mönsterrätt, patenträtt och upphovsrätt, samt ha en god kunskap om det immaterialrättsliga sanktionssystemet och supplerande regler om otillbörlig konkurrens, också med hänsyn tagen till likheter och skillnader mellan de skilda immaterialrättsliga disciplinerna samt förekommande överlappningar;
2. övergripande redovisa och behärska hur systemet tillämpas utifrån rättspraxis i nationella domstolar och EG-domstolen;
3. ha en god uppfattning om de rättspolitiska diskussioner som förekommer på området och kunna ta egen motiverad ställning till sådana frågor;
4. i grupp utföra en fördjupad forskningsuppgift på ett givet tema, redovisa den skriftligt och muntligt samt kunna opponera på andras motsvarande uppgifter på ett övertygande och initierat sätt.


Förkunskapskrav
Generellt krav på 150 tenterade och godkända hp på obligatoriska kurser inom juristprogrammet.


Kursupplägg
Kursen inleds med en teoretisk del som syftar till att ge studenterna en fördjupad teoretisk bakgrund till immaterialrätten och dess praktiska tillämpning. Den delen av kursen bedrivs i föreläsningsform. Den resterande delen av undervisningen bedrivs i seminarieform. Som föreläsare fungerar främst praktiskt verksamma advokater, ombud och domare, men även personer med akademisk bakgrund. Parallellt med seminarierna ska studenterna gruppvis arbeta med en forskningsuppgift. Kursen avslutas med redovisning av forskningsuppgifterna samt en muntlig tentamen.

Introduktionsföreläsningen, gruppindelningen samt redovisningen av forskningsuppgifterna är obligatoriska.


Examination
Muntlig slutdiskussion gruppvis på hela immaterialrätten. Men utöver den muntliga tentan är en dugga på läskursen, den skriftliga och muntliga redovisningen av forskningsuppgiften och muntlig opposition betygsgrundande.


-------------------------------------------------------------------------
Se under fliken "Särskilt"


Särskilt
Om kursupplägg, arbete, presentation och opposition i Experimentell Immaterialratt

Syftet med Experimentell immaterialrätt ar for det forsta att ge fordjupade kunskaper inom ett aktuellt och expansivt rättsomrade, immaterialrätten, och for det andra att ge en bild av hur immaterialrätten kan användas och används i skilda sammanhang ute i samhället av advokater, domare, organisationer och foretag.

Kursen i Experimentell immaterialrätt innefattar tre huvuddelar: en sa kallad crash course (intensivkurs), en seminarieserie och en forskningsuppgift.

Crash course

Den forsta delen ar en intensivutbildning. Det ar fraga om bade en snabbrepetition av vad ni tidigare lart i immaterialratt och en vasentlig pabyggnad med den standigt foranderliga immaterialratt vi idag moter. Vi kommer att ganska rapsodiskt men fordjupat att ga igenom immaterialrattens huvuddrag och nya utvecklingar i ljuset av tekniska forandringar och planerad lagstiftning.

For att kunna tillgodogora sig den delen av utbildningen forutsatts att ni har last pa relevanta avsnitt i litteraturen. Ju battre forberedda ni ar som studenter, desto mer kommer ni att lara er, bade darfor att ni battre kan tillgodogora er det som sags och att vi som undervisar kan ga in pa intressantare fragor om vi ser att ni hanger med. Det ar ocksa forklaringen till att kursens forelasningar inte borjar direkt pa introduktionen, utan det ar inlagt nagra instuderingsdagar samt att det finns en paus mitt i undervisningen (sa att ni har mojlighet att lasa ikapp).

Undervisningen ar inte obligatorisk. Men det ar pa andra sidan inte mycket mening att ga denna kurs om man inte deltar.

Seminarieserie

Ett av syftena med Experimentell immaterialratt ar som sagt att ge battre forstaelse for hur immaterialratten fungerar och anvands ute i det praktiska rattslivet och en bild av vilka problem det mer konkret handlar om. I det syftet har vi bett ett antal jurister att belysa sin immaterialrattsliga vardag fran skilda infallsvinklar. Seminarieserien inblickar i immaterialrattsjuristens vardag, en presentation av aktuella problem och rattsfall samt mojlighet till personliga kontakter, som kan bli till nytta i framtiden. Serien ar sammanstalld for att ge ett sa brett spektrum som mojligt, bade rattsligt och yrkesmassigt.
Seminarieserien loper parallellt med den tidigare fasen av forskningsuppgiften, och den ger ypperliga tillfallen att lyssna, stalla fragor och diskutera. Forbered darfor garna fragor till foredragshallarna.

Forskningsuppgift

Det tredje delmomentet i kursen ar en forskningsuppgift pa ett visst tema. Forskningsuppgiften genomfors som arbete i grupper om tva till fyra personer. Temat ar nytt varje ar

Vid introduktionen sker det en indelning pa grupper och en utdelning av forskningsuppgifter. Onskemal om samarbete tas emot positivt; ni far sjalva valja era partners i mojligaste man.
Utdelningen av forskningsuppgifter gar till sa att varje grupp far valja sitt amne i en ordning som lottas. Sa fundera garna over vad ni skulle vilja skriva om i forsta och andra hand. Trots att lotten ger utslaget, brukar de flesta fa just det amne de onskat; vi har alla olika intressen.
Varje grupp far en handledare pa universitetet samt en eller ett antal personer som ska kunna fungera som hmentorerh ute pa stan. Mentorerna ar praktiskt verksamma jurister med insikt om amnet. De ska utnyttjas for att ge uppgiften praktiska infallsvinklar och erfarenhetsstoff.
Mentorerna satter av upp till fyra timmar for arbetet med studenterna, vanligen uppdelade pa tva traffar. I det sammanhanget ar det viktigt att paminna om att de personer ni har med att gora ar upptagna (sarskilt naturligtvis advokaterna som lever pa timdebitering). Boka darfor era moten med mentorerna i god tid. Det kan vara klokt att forlagga motena sa att t.ex. ett ligger i borjan, men forst sedan ni sjalva ar insatta i och inlasta pa vad ni ska behandla, och ett mot slutet av arbetet.
Era gruppuppsatser ska vara klara och inlamnade den onsdag den 14 oktober kl. 15:00. De kommer att finnas tillgangliga for alla studenter pa kurshemsidan mandagen den 16 oktober fran kl.12.00 och presentationsseminarierna halls den 21 oktober. Efter seminarierna redigerar grupperna sin slutgiltiga version med hansyn till vad som har framkommit under seminarierna.

Sarskilt om seminarierna

Vid presentationerna ar sammanlagt en timme avsatt for varje amne. Vi har 10-15 seminarietimmar framfor oss. Och vi ska alla hjalpas at att gora dem njutbara genom att vara intresserade ahorare och initierade kritiker.
Presentationsgrupperna ska planera en dragning av sitt amne om cirka 20 minuter. Lagg kraft pa innehall, illustrationer och koreografi. Tank ocksa pa att det tar alltid langre tid an man tror att tala infor publik. Repetition ar nodvandigt. Den som overskrider den tilldelade tiden riskerar att bli avbruten. Det ar illojalt att ta tid fran andra grupper.
Nivan ar i detta sammanhang inget problem. Dragningen sker infor en initierad krets, som bara inte har sarstuderat just den bit ni utforskat narmare. Problematisera garna.
Opponenterna har 5-10 minuter pa sig. Upplaggningen i stort ska diskuteras med ris och ros: disposition och innehall samt sprakbehandling i allmanna termer. Hall fram styrka och svaghet. Detaljanmarkningar overlamnas lampligen till presentationsgruppen; det ar inget att belasta hela forsamlingen med. Fragor kan stallas, om det behovs klargoranden.
Det forutsatts naturligtvis att ALLA har last ALLA arbeten. De sista 5-10 minuterna pa varje pass ar till for allman diskussion. Bra munliga insatser hfran golveth bidrar till en positiv vardering av kursen, dvs. ar en del av tentan. Grupparbetena utgor en del av hkurslitteraturenh.
Narmare om vem som presenterar nar och opponerar pa vem kommer att meddelas i god tid och jag ser fram emot att fa era arbeten och hora era presentationer!
Ibland ligger flera grupper innehallsligt ganska nara varandra. Vid presentationerna bor detta utnyttjas sa att ni i mojligaste man soker koordinera med varandra vem som tar upp vad och att en senare presentationsgrupp kan hanvisa till och eventuellt ytterligare belysa vad som redan sagts i en viss sak.

Examination

Examinationen pa kursen i Experimentell immaterialratt sker pa de skilda ingaende kursmomenten. Duggan, den muntliga presentationen och oppositionen, det skriftliga arbetet och en muntlig diskussion med kursforestandaren och nagra ytterligare larare kring skilda immaterialrattsliga problem vags samman till ett slutbetyg. Den muntliga tentamen sker gruppvis pa en tid som overenskommits, och den avser HELA immaterialratten. Den gar ut pa att kontrollera att ni skaffat en bred forstaelse over hela amnesomradet. Det racker alltsa inte med en bra uppsats for att fa hogsta betyg. Slutbetyget erhalls sedan samtliga arbeten har lamnats in i slutredigerat skick.

Avregistrering

Studenter som av olika anledningar inte avser att läsa kursen måste avregistrera sig hos kurssekreteraren alternativt på Studentexpeditionen inom en vecka från kursstart. Endast förstagångsregistrerade är garanterade en plats i gruppundervisningen. (Om du inte vill läsa kursen och glömt att avregistrera dig, räknas du inte som förstagångregistrerad vid ett senare tillfälle).
Obs! Avregistreringar kan få konsekvenser för din rätt att erhålla studiemedel. Kontakta CSN för mer information!



Stockholm i augusti 2007
Marianne Levin




Skrivmall for experimentell immaterialratt

For att de olika uppsatserna latt ska kunna sammanstallas till enh bokh ar det viktigt att ALLA foljer samma skrivregler. Vi kommer att lamna ut en hskrivmallh for stilar och kapitelindelning.

Sprak
Ett grundlaggande krav ar att ni vinnlagger er om en god sprakbehandling och ett for uppgiften avpassat sprak. En lamplig mall for sprakbehandlingen ar morgontidningarnas ledarsidor.

a) Forsok att skriva klart och stringent. Tank pa att korta meningar ofta kan vara en genvag till klarhet och ar ett satt att undvika syftningsfel.

b) Interpunktering ar ibland ett problem.
. Numera tillampas dock en tamligen hfrih kommatering, dvs. nastan ingen alls. Komma behovs dock ofta framfor hmenh, heftersomh, och hochh, om det pa bindeorden foljer en fullstandig sats, samt vid upprakningar.
. Fore en lang upprakning anvands kolon (:). Efter kolon star liten bokstav om det handlar om en upprakning av ord (egenskaper). Om det efter kolonet ska folja ett antal fullstandiga meningar, sa ska det naturligtvis vara stor bokstav. Kolon anvands i ovrigt sallan i svenskan.
. Semikolon (;), som ar ganska osvenskt, kan anvandas dar det inte finns anledning att gora en ny (fullstandig) mening, men dar ett komma ar inte tillrackligt. Semikolon anvands inte fore en upprakning, men pa engelskt maner kan man anvanda semikolon mellan de ofullstandiga satserna i en upprakning.

c) Se upp med anvandningen av "man". Det ar manga ganger battre att helt neutralisera t.ex.: det anses, det har framhallits. hManh ar dessutom ett ord som bor anvandas sparsamt, eftersom ni annars latt kan fa flera hmanh som avser olika personer/persongrupper.

d) Observera att domstolar aldrig "menar". De uttalar, framhaller, finner, konstaterar etc. Det som nagon menar ar nagot som kan ifragasattas; en part kan mojligen hmenah. Det gor ingen skillnad om man ar kritisk till domstolsutslaget.

e) Kanner ni er osakra pa stavning, anvand Svenska Akademins Ordlista. Bra anvisningar till sprakbehandlingen finns ocksa i Wellander, Riktig svenska. Men som regel klarar man sig med dators skrivkontroll.

f) Hall alltid isar personliga asikter fran andras och fran referat. Det sker bl.a. genom att referera i imperfektum ("domstolen uttalade") och att kommentera i presens ("vi finner dock"). Nytt stycke ar ocksa ett satt att halla isar tyckande fran fakta.

g) Skriv alltsa om rattsfall i imperfektum: "malet rorde...". Det ar ni som berattar! Daremot gor ni alltsa med fordel kommentarer i presens. ("Det kan ifragasattas...") Detta skrivsatt har ocksa fordelen av att underlatta for lasaren att skilja det ena fran det andra.

h) Nar ni i beror nagot/ett amne som en annan grupp skriver om, sa kan ni med hjalp av fotnot hanvisa till den gruppens arbete.

Forkortningar

a) Anvand bara klart etablerade forkortningar i den lopande texten: bl.a., t.ex., osv., dvs., m.m. . i princip inte andra eller fler. Okanda forkortningar stoppar lasaren, i stallet for att underlatta. Daremot kan forkortningar med forkarlek anvandas i fotnoter: s. for sidan; f. for foljande sida; ff. for foljande sidor; a. a. for anfort arbete som syftar pa en tidigare referens (t.ex. forsta gangen: Levin, Noveller i varumarkesratt s. 15 f.; nasta gang: Levin a. a. s 20 ff.)

b) Nar det galler interpunkteringen i forkortningar anvands normalt numera (ater) punkter i statsforvaltningen; alltsa: s. (sidan), f. (foljande sida), ff. (foljande sidor), dvs., osv., t.ex., bl.a., s.k., etc. Daremot ska det inte vara punkt om det ar fraga om en forkortning inom ett ord sa att sista bokstaven finns med: jfr (jamfor) och nr (nummer).

Utformning och disposition

a) Anvand typsnitt Times New Roman 12 p. och radavstand 1,5.
Huvudrubriken pa arbetet skrivs med 14 p.VERSALER, underrubriker skrivs i niva ett med fet, niva tva med fet kursiv, niva tre med texttypsnittet och niva fyra med mager kursiv. Stryk inte under rubriker.

b) Numrera stycken. Anvand rubriker: huvud-, mellan- och underrubriker. Det underlattar bade er egen disposition och underlattar for lasaren. Huvudrubriker numreras 1, 2 etc., mellanrubriker 1.1, 1.2 etc. och underrubriker 1.1.1, 1.1.2 etc. Det bor helst inte finna mer an niva fyra 1.1.1.1.

c) Gor en forsattssida med rubriken pa arbetet, gruppnummer och gruppmedlemmarnas namn under varandra.

Fotnoter och citat

Det ar viktigt att klart redogora for varifran ni hamtat uppgifterna i arbetet. Observera darfor att nar det talas om citat i detta sammanhang ar det inte enbart att man direkt citerar nagon forfattare, utan att man over huvud taget har utnyttjat en viss kalla.
Det finns en mangd skilda satt att gora nothanvisningar, som framgar om ni studerar skilda bocker. Det viktiga ar att anvanda ett visst valt "system" konsekvent.

a) Kallor ska anges i saval i lopande text (notapparat) som i en kallforteckning (mer om den nedan). Fotnoterna ska placeras efter punkten i en mening, t.ex.: c som HD framhaller i sin dom.1 Fotnot kan ocksa ibland sattas vid komma,2 eller inuti meningen, men bara om hanvisningen annars skulle bli vilseledande.

b) I noter kan aberopad litteratur anges enligt de forkortningar ni anger i litteraturforteckningen t.ex. Levin, M., Formskydd, Stockholm 1984 (cit. Levin). Ni anvander med andra ord Levin i fotnoten nar ni syftar pa boken Formskydd. Som utgangspunkt bor ni anvanda forfattarnas efternamn. Har samma forfattare skrivit flera olika bocker eller artiklar, kan ni anvanda bokens titel. Artiklar ska alltid anges med forfattare, tidskrift och artal t.ex. Levin i NIR 1994 s. 518 f. (Den fullstandiga titeln pa artikeln anges i kallforteckningen.)

c) Not skriver ni for att ange varifran en viss tanke ar hamtad ("Se") eller att det finns en tanke som i viss man liknar er ("Jfr") eller att det finns en tanke som avviker fran er ("Jfr dock"). Lasaren ska kunna soka sig vidare via det material som ni redovisar.

d) Noten anger vilken forfattare, alternativt vilken utredning (SOU 1958:10) eller proposition (prop. 1969:168), vilket verk och vilken/vilka sidor. Ett och samma verk av en forfattare, anges med den forkortning som ni angett i kallforteckningen (se ovan).

e) Har ni i noten innan anvant samma kalla men en annan sida kan ni anvanda er av forkortningen ha. a. s. ch dvs. anfort arbete sidan. Ror det sig om samma hanvisning till samma stalle (sida), kan ni med fordel anvanda forkortningen Ibidem. En tidigare citerad forfattare som bara forekommer en gang kan ocksa foljas av bara ha. a.h (Levin a. a. s.), men som sagt om det finns flera verk av samma forfattare, sa maste de skiljas med verkstitel eller tidskrifts ar.

f) Rena citat satts inom hch med angivande av kallan som ovan. Anvander ni citattecken ska citatet vara exakt. Ni kan daremot korta inom citatet och ange era strykningar med c (tre punkter).

Kallforteckning

Uppsatsen ska avslutas med en kallforteckning. Kallor ar bara sadant som ni hanvisar till. Annan litteratur som eventuellt anvants tas inte med i kallforteckningen! Observera att svensk lagtext inte ar en kalla i detta sammanhang. Daremot kan EG-lagtexter tas upp med fullstandig titel: Direktiv 89/105/EEG Radets forsta direktiv om tillnarmningen av medlemsstaternas varumarkeslagar. (Observera att somliga EG-dokument heter EG och andra EEG.)
Normalt staller man upp kallhanvisningen i foljande ordning:
„Ÿ offentligt tryck i kronologisk ordning, gruppvis: propositioner for sig, utredningar for sig, etc. (ange da fullstandig titel);
1 Det har ar ett exempel pa hur en fotnot ska skrivas. Glom inte att avsluta fotnoterna med punkt.
2 Det har ar ett exempel pa en fotnot utsatt vid ett kommatecken!

„Ÿ citerad litteratur, ordnad pa (samtliga) forfattarnamn i bokstavsordning med initial, fullstandig titel pa verket, utgivningsplats och utgivningsar (i forekommande fall aven med upplaga); artiklar anges pa motsvarande satt med angivande av forfattare, artikelns titel, tidskriftens namn, artal och forsta sida till sista sida ( t.ex. s. 1-14), alternativt forsta sidan samt ff., vilket betyder den angivna sidan och foljande sidor, (enbart f. anger foljande sida);

„Ÿ citerade rattsfall; i rangordning (HD, HovR, TR); allmanna domstolar fore specialdomstolar (exv. MD), som kommer fore administrativa domstolar (exv. RegR, PBR)

„Ÿ eventuella intervjuer m.fl. hdogmatiska rattskallorh; ange person, foretag, datum.

Lycka till!


Kursplan för Experimentell immaterialrätt, 15 högskolepoäng


1 Kursens placering i utbildningen
Experimentell immaterialrätt läses på avancerad nivå på höstterminens A-period.
2 Beslut
fylls ej i av kursföreståndare

3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

För tillträde till undervisning och examination gäller ett generellt krav på 150 tenterade och godkända högskolepoäng vid juristprogrammet bland vilka grundkurserna europarätt, civilrätt 3, processrätt samt förvaltningsrätt ska ingå.

4 Kursens innehåll

Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap och insikt om immaterialrätten, och särskilt i hur immaterialrättigheter används i praktiken, med stora krav på egen aktivitet i små grupper. Kursen inleds med en teoretisk intensiv kursdel, varefter studenterna i två eller tremannagrupper ska utföra en forskningsuppgift på något aktuellt immaterialrättsligt tema. Tanken är att resultatet av det arbetet ska kunna publiceras som en bok efter kursens slut. Den teoretiska delen syftar till att lägga den nödvändiga grunden för genomförandet av den praktiska delen, forskningsuppgiften, men naturligtvis också att generellt bredda det immaterialrättsliga kunnandet och intresset. För genomförandet av forskningsuppgiften har varje studentgrupp dels en handledare på universitetet dels en mentor, en praktiskt verksam jurist.

5 Kursens mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

1. på en kvalificerad nivå behärska den materiella immaterialrätten på bred basis, dvs. lagstiftningen om känneteckensrätt, mönsterrätt, patenträtt och upphovsrätt, samt ha en god kunskap om det immaterialrättsliga sanktionssystemet och supplerande regler om otillbörlig konkurrens, också med hänsyn tagen till likheter och skillnader mellan de skilda immaterialrättsliga disciplinerna samt förekommande överlappningar;
2. övergripande redovisa och behärska hur systemet tillämpas utifrån rättspraxis i nationella domstolar och EG-domstolen;
3. ha en god uppfattning om de rättspolitiska diskussioner som förekommer på området och kunna ta egen motiverad ställning till sådana frågor;
4. i grupp utföra en fördjupad forskningsuppgift på ett givet tema, redovisa den skriftligt och muntligt samt kunna opponera på andras motsvarande uppgifter på ett övertygande och initierat sätt.


6 Undervisning

Kursen inleds med en teoretisk del som syftar till att ge studenterna en fördjupad teoretisk bakgrund till immaterialrätten och dess praktiska tillämpning. Den delen av kursen bedrivs i föreläsningsform (ca 37 timmar) och avslutas med en dugga. Den resterande delen av undervisningen bedrivs i seminarieform (cirka 25 timmar). Som föreläsare fungerar främst praktiskt verksamma advokater, ombud och domare, men även personer med akademisk bakgrund. Parallellt med seminarierna ska studenterna gruppvis arbeta med en forskningsuppgift. Kursen avslutas med redovisning av forskningsuppgifterna samt en muntlig tentamen.

Introduktionsföreläsningen, duggan samt redovisningen av forskningsuppgifterna är obligatoriska.


7 Kunskapskontroll och examination

Kursen examineras skriftligt i form den gruppvis författade forskningsuppgiften och duggan samt muntligt i form genom presentation av forskningsuppgiften och av en muntlig tentamen.

För att bli godkänd på kursen fordras att samtliga mål för kursen är uppfyllda.

Student som underkänts vid det avslutande seminarietillfället bereds tillfälle till komplettering för att bli godkänd.

Totalt tillhandahålls ett tentamenstillfälle per år.

Som betyg används någon av vitsorden Med beröm godkänd (AB), Icke utan beröm godkänd (Ba), Godkänd (B) eller Underkänd (U).

Vid examinationstillfälle som anordnas efter den 1 juli 2008 har student som begär det rätt att få betyg enligt en målrelaterad sjugradig betygskala. Begäran ska framställas av studenten före examinationstillfället. Betyget enligt den sjugradiga skalan gäller i sådant fall i stället för det ordinarie betyget.
Som godkänt betyg enligt den sjugradiga betygsskalan används någon av vitsorden A, B, C, D eller E, underkända betyg är Fx och F.


8 Kurslitteratur

Juridiska fakultetens utbildningsutskott fastställer kurslitteratur.


9 Ikraftträdande

Dessa bestämmelser träder i kraft ovan angiven dag för fastställelse.


Byt termin  

Namn:
Experimentell immaterialrätt & immaterialrättsproc
Termin: H12
Period: 1
Studietakt: 100%
Nivå: AN
Poäng: 15,0
Språk: Svenska

Kontakt:


Kurskontakt:
exp_immratt@juridicum.su.se
Koordinator:
Amanuens:
Antonia Eriksson
Kursföreståndare:
Marianne Levin

Lärare:


Axhamn Johan
Granmar Claes
Hellberg Jonas
Levin Marianne
Lundstedt Lydia
Nordell Per Jonas
Papadopoulou Skarp Frantzeska
Anders Kylhammar
Bengt Domeij
Claes Agnvall
Henrik Bengtsson
Henrik Wistam
Håkan Borgenhäll
Jonas Ekfeldt
Karin Cederlund
Lina Waltin
Linnea Harnesk
Malin Forsman
Per Carlson
Per Josefson
Per Josefsson
Peter Sande
Richard Lettström
Sara Sparring
Stojan Arnerstål
Westman Daniel