Arbetsrätt med EU-rättslig inriktning (ARBE-A)

Kursbeskrivning


Välkommen
Från och med HT13 kommer inte Arbetsrätt med EU-rättslig inriktning ges som specialkurs. Vi kan dock rekommendera er som är intresserad av arbetsrätt att söka specialkursen European and Swedish Labour and Employment Law som från VT15 kommer att ges på engelska.

Specialkursen i Arbetsrätt går på A-perioden HT. Kursen omfattar 15 högskolepoäng.
Kursen har en stark EU-rättslig inriktning

Nedan finner du kort information om kursen. Mer detaljerad information om kursen finner du under rubriken Särskilt.


Lärandemål
Kursens mål är att bredda och fördjupa dina kunskaper i arbetsrätt.

När du gått kursen ska du ha tillägnat dig en sådan överblick om ämnet så att du kan lösa en rad arbetsrättsliga frågor. Kursen vill åstadkomma en integrering av stoff som tidigare studerats separat i främst C1 och processrätt.


Förkunskapskrav
Generellt krav på 150 tenterade och godkända obligatoriska högskolepoäng på juristprogrammet


Kursupplägg
Pedagogiken bygger på problemlösning. Gruppen består idealiskt av 20-25 studenter.

Undervisningen omfattar knappt 20-talet seminariepass. Seminariematerialet bygger i huvudsak på att du läser ett större antal rättsfall med anknytning till de olika moment som tas upp i kursen. Det är genom detta material som du kommer att lära dig mer om arbetsrätten.

I kursen ingår tre obligatoriska moment. Dessutom förekommer en enskild uppgift.

Redovisningarna betygsätts och räknas dig till godo vid tentamen.


Examination
Individuell skriftlig tentamen. Vid tentamen tillämpas de f.r.o.m. VT07 av rektor fastställda tentamensreglerna. I kursen tillämpas alternativ 4, vilket innebär att den litteratur som är fastställd i kursplanen får medtagas till tentamen. Under och överstrykningar samt för hand införda anteckningar är tillåtna. För utförligare information ta dig tid och läs igenom examinationsreglerna.


-------------------------------------------------------------------------
Examination

Individuell skriftlig tentamen ordnas vid kursens slut. Vid bedömningen beaktas inte bara redovisning och tillämpning av kunskaper, utan även förmågan att fokusera relevanta problem och att framställningen disponerats konsekvent. Tillfälle ges till omtentamen.

Som hjälpmedel vid tentamen får nyttjas all, av behörigt organ, fastställd kurslitteratur inklusive det studiematerial som i förekommande fall delas ut i samband med undervisningstillfällena samt egna anteckningar.

De tre obligatoriska momenten (se under särskilt) betygsätts och tillgodoräknas vid examinationen. På varje obligatoriskt moment ges högst 5 poäng.

På grund av att viss examination sker under kursens gång kommer därför den skriftliga examinationen att bli mindre omfattande jämfört med vad som annars skulle ha varit fallet.


Särskilt
Ronnie Eklund
ht - 2012



STUDIEANVISNINGAR FÖR SPECIALKURSEN ARBETSRÄTT MED EU-RÄTTSLIG INRIKTNING, 15 HÖGSKOLEPOÄNG

Litteratur och lagtext anges i särskild förteckning. Givetvis läses lagtext som omtalas i kurslitteraturen i anslutning till denna.

Av tillträdesvillkoren följer att kursdeltagarna ska ha läst den i grundkursen ingående litteraturen i arbetsrätt. Dessa grundläggande kunskaper ska i denna kurs befästas. Kursen syftar främst till fördjupning och breddning. Kursen bygger på en integrering av stoff som tidigare studerats separat inom de olika obligatoriska ämnena på juristprogrammet, främst civilrätt och processrätt, dock med fokus på arbetsrätt. I kursen ingår litteratur av olika karaktär: läroböcker, handböcker, uppsatser, men framför allt ett stort antal rättsfall. Litteraturen ska givetvis studeras kritiskt. Det kan ses som ett särskilt studiemål att öva sig i att värdera olika källor och att ta ställning självständigt.

I det närmast följande anges vilka kravnivåer som gäller för kurslitteraturen. Högsta nivån är "noggrant" eller "relativt noggrant", vilket innebär krav på aktiv kunskap om innebörden av alla väsentliga moment i den kommenterade regeln. Det är särskilt viktigt att man gör klart för sig vilket ändamål som regeln ska främja. Det är också väsentligt att du uppmärksammar sambandet mellan den aktuella bestämmelsen och andra regler.

För enstaka avsnitt av kurslitteraturen anges att de kan läsas "kursivt" eller "översiktligt"; det är då tillräckligt att du läser igenom avsnitten så att du skaffar dig viss beredskap inför de frågor som behandlas.

Kurslitteratur

Litteraturen kan läsas i valfri ordning. Det är givetvis nödvändigt att du förbereder dig inför varje undervisningstillfälle genom att läsa litteraturen avseende det ämne som då behandlas enligt närmare anvisningar i studiematerialet.

"Rättsfallssamling i arbetsrätt" används som illustrationsmaterial då du läser kurslitteraturen. Därutöver finns ett kompendium med ytterligare AD-avgöranden och rättsfall från EU-domstolen (tidigare EG-domstolen). Rättsfallen från EU-domstolen läses på engelska språket av pedagogiska skäl. Det är genom rättsfallen vi ska klarlägga hur de arbetsrättsliga reglerna fungerar. Det kan finnas några få fall i utgåvan "Rättsfallsamling i arbetsrätt" som inte tas upp till särskild diskussion, men de är så grundläggande så dem bör du känna till ändå.

Kurslitteraturen omfattar två standardverk av Schmidt m.fl., "Facklig arbetsrätt" och "Löntagarrätt". Dessa två verk ska läsas med förhöjda krav på kunskap, förståelse och överblick. "Facklig arbetsrätt" är en i huvudsak alltjämt aktuell bok. Dessvärre kan man inte säga detsamma om "Löntagarrätt". Arbetet är föråldrat. Du måste läsa denna text både proaktivt, men även förhålla dig kritisk till texten (eftersom den inte är uppdaterad). Systematiken, dvs. det sätt varpå materialet redovisas, är dock överlägsen varje annat läroboksalternativ. För att avhjälpa de värsta bristerna har jag sammanställt ett Supplement, som uppdaterar texten i Löntagarrätt, dock utan anspråk på fullständighet.

Kollektiv arbetsrätt

Den kollektiva arbetsrätten regleras främst av MBL. Av övriga lagar inom den kollektiva arbetsrätten är särskilt att notera 1974 års lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Här läses således Schmidt, "Facklig arbetsrätt", i kraftigt omarbetad upplaga 1997, ombesörjd av Eklund m.fl. Denna bok är avsedd att ge överblick. Denna bok studeras noggrant, om annat inte sägs i det följande.

Kap. 1 - är en nyskriven introduktion till den kollektiva arbetsrätten och läses översiktligt.

Kap. 2-3 - (om parter, organisationer och avtalsförhandlingar) kan läsas kursivt. Här bör dock till avsnitt 3.6 fogas att medlingsreglerna förändrats i MBL (SOU 1998:141. Medling och lönebildning och prop. 1999/2000:32. Lönebildning för full sysselsättning). Syftet med de nya reglerna är att parterna på arbetsmarknaden ska kunna nå en löneöverenskommelse utan att utlösa onödiga stridsåtgärder. Reglerna har tillkommit utan att någon av parterna på arbetsmarknaden velat ha dem. På den privata sidan har de tongivande parterna ingått ett s.k. industriavtal som syftar till att kyla ned det något hetsiga tonläge som en avtalsrörelse ofta präglas av. Det finns liknande kollektivavtal även inom andra delar av arbetsmarknaden.

Kap. 4 - (om AD och rättegången i arbetstvister) studeras noggrant. Här kan tilläggas att ordföranden numera anställs med stöd av fullmakt (s. 83-86) och att prövningstillstånd krävs för att överklaga ett mål från tingsrätt till AD (s. 76), se prop. 2007/08:72. Vidare skall sedan 1.1.2009 (se prop. 2008/09:4) i mål som helt eller delvis grundas på förhållande som avses i diskrimineringslagen avgöras av Arbetsdomstolen i sammansättning med fem ledamöter, varav en för vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan (s. 84). Denna ordning har införts därför att det inte får uppkomma misstanke om att domstolen skulle vara partisk. Begär parterna en sammansättning med sju ledamöter utgår regeringen från att Arbetsdomstolen normalt följer parternas vilja, se den nya bestämmelsen i 3 kap. 6a § LRA.

Kap. 5 - behandlar föreningen och de anställda och läses relativt noggrant.

Kap. 6-7 - (om föreningsrätten och om den fackliga representationen) studeras genomgående mycket noggrant.

Nya bestämmelser har tillkommit som reglerar arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner enligt ett EU-direktiv 2005/56, se prop. 2007/08:20 (2. 136-139). De har trätt i kraft 15.2.2008. Dessa bestämmelser har inte så stor betydelse för vad som avses med föreningsrätt i arbetsrätten.

Kap. 8 - (om förhandlingsrätten) bör läsas noggrant.
Ett EU direktiv, 2002/14 rör en allmän ram för information och samråd med de anställda har tillkommit. Direktivet gäller för företag med minst 50, och för driftställe med minst, 20 anställda; det enskilda medlemslandet får välja vilket alternativ som ska gälla. Dessa tröskelregler finns inte i svensk rätt. Nya regler har dock till följd av direktivet införts i MBL med verkan från 1 juli 2005 (se prop. 2004/05:148). Dessa har avseende på informationsskyldighet för en arbetsgivare som inte är bunden av något kollektivavtal i förhållande till arbetstagarorganisationer som har medlemmar på arbetsplatsen (19a och 19b §§ MBL). Bestämmelserna innebär att arbetsgivaren ska fortlöpande hålla sådana arbetstagarorganisationer underrättade om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt, liksom om riktlinjerna för personalpolitiken; dock har en sådan arbetstagarorganisation ingen rätt att kräva att arbetsgivaren ska förse organisationen med avskrifter av handlingar m.m. En arbetstagare som utsetts att företräda en sådan organisation får inte vägras ledighet för att ta emot information. I 20 § andra stycket MBL klargörs att informationsskyldighet fullgörs i första hand till lokal arbetstagarorganisation. Bestämmelserna är tvingande och utformade enligt de regler som finns i 17, 19 (delvis) och 20 §§ MBL. Se vidare om informationsreglerna i MBL i Facklig arbetsrätt, s. 171-174.

Direktivet om europeiska företagsråd har reviderats, se dir. 2009/38, se om detta Facklig arbetsrätt, s. 162. Det tidigare direktivet har inte haft den genomslagskraft som arkitekterna en gång avsåg med direktivet. Det finns en rad nya bestämmelser som rör fr.a. effektiviteten i regelverket. Direktivet är genomfört genom en ny lag om europeiska företagsråd (2011:427), som trätt i kraft 6 juni 2011.

Jfr till det följande Facklig arbetsrätt, s. 167 ff. Inom ramen för lagen om valfrihet hos Arbetsförmedlingen (2010:536) har arbetssökande möjlighet att välja leverantör av vissa arbetsmarknadspolitiska tjänster enligt av Arbetsförmedlingen godkänt och tecknat kontrakt med sådan leverantör. I anledning av det har viss justering skett i 39-40 §§ MBL (avseende de grunder som får åberopas för en vetoförklaring).

Här bör tillfogas att det även finns särskild lagstiftning rörande lag om europabolag (SFS 2004:559, prop. 2003/04:122), och även en lag (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag. Vidare finns en lag (2006:595) om europakooperativ; även här finns en lag (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ. De aktuella EU-förordningarna är 2157/200 (europabolag) och 1435/2003 (europakooperativ).

Kap. 9-10 - behandlar kollektivavtalet och bestämmandet i tolkningstvister och detta läses noggrant. Kapitlet om kollektivavtal måste läsas mycket noggrant.

Kap. 11-12 - (skildrar arbetsstriden och fredsplikten) läses översiktligt utom i de delar som behandlas i undervisningen.

Här kan tilläggas att ett stridsåtgärdsförbud mot enmans/familjeföretag tillkommit i 41b § MBL.

Det bör även särskilt uppmärksammas att särskilda regler införts i MBL och Utstationeringslagen i anledning av den s.k. Lavaldomen (prop. 2009/10:48, SFS 2010:228 och 229). Bestämmelserna trädde i kraft 15.4.2010. De nya reglerna i 5a § utstationeringslagen innebär att en svensk fackförening får vidta stridsåtgärder mot en utländsk arbetsgivare om villkoren som den svenska fackföreningen kräver 1) motsvarar villkoren i ett centralt kollektivavtal som i Sverige tillämpas på motsvarande arbetstagare, 2) avser minimilön eller andra minimivillkor enligt 5a § och 3) är förmånligare för arbetstagarna än det som följer av lag. Stridsåtgärder får emellertid inte vidtas om den utländske arbetsgivaren visar att dess arbetstagare har villkor som är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett svenskt centralt branschavtal. En stridsåtgärd som strider häremot är olovlig enligt 41c § MBL.

Kap 13 - (behandlar reglerna om skadestånd och andra påföljder). Kapitlet läses översiktligt.

Anställningsförhållandets rätt

Här läses Schmidt, "Löntagarrätt", reviderad upplaga 1994, ombesörjd av Sigeman m.fl. Boken ger en översikt över anställningsavtalet och dess olika rättskällor, men berör även frågor som rör den offentligrättsliga skyddslagstiftningen i arbetsförhållanden. Den läses i sin helhet noggrant, om inte annat sägs. Se även kompletterande Supplement.

Kap. 1 - behandlar vissa grundläggande frågor om anställningsavtalets källor samt om sanktioner och EG-arbetsrätten. Detta kapitel läses mycket noggrant. Bry dig inte om att det här talas om EES-arbetsrätten. EES-arbetsrätten gällde under ett år till dess Sverige blev medlem i EU 1995. EES-arbetsrätten är en spegelbild av EG-arbetsrätten. För övrigt hänvisas till motsvarande framställning i Supplementet.

Kap. 2 - behandlar arbetstagarbegreppet. Detta begrepp är av central betydelse för avgränsningen av arbetsrättens regler. Även på denna punkt får hänvisas till vad som sägs i Supplementet.

Kap. 3 - tar upp diskrimineringsfrågor i arbetslivet. Sedan 1.1.2009 gäller en ny diskrimineringslag som är en konsolidering av flera andra diskrimineringslagar varav fyra tidigare gällde för arbetslivet. Hela detta kapitel skulle därför behöva skrivas om. Vid två tillfällen har bl.a. den tidigare jämställdhetslagen kraftigt omarbetats, se prop. 1999/2000:143 och 2004/05:147. På denna punkt, inklusive viss central rättspraxis, hänvisas till Supplementet.

Kap. 4 - kollektivavtalets tillämpningsområde studeras genomgående mycket noggrant. Vad som sägs i detta kapitel är centralt för förståelsen av kollektivavtalet som regleringsinstrument i det svenska arbetslivet.

Kap. 5 - rör i första hand frågor som behandlar arbetsmarknadspolitiken. Avsnitt 5.2 behöver inte läsas; det har inte längre aktualitet. I kap. 5 läses endast avsnitten 5.3 och 5.4 noggrant. Avsnitt 5.4 är i sina huvuddrag alltjämt aktuellt. En uppdatering av avsnitt 5.3, även om det inte är uttrycklig kursfordran, ges i Supplementet.

Kap. 6 - behandlar viktiga frågor om anställningens tillkomst samt om anställningsskyddet. Även här hänvisas till Supplementet som uppdaterar rättsläget.

Kap. 7 - skildrar civil- och offentligrättsliga regler om arbetsprestationen och arbetsmiljön. Detta kapitel läses noggrant. Väsentliga lagändringar har tillkommit i avsnitten 6 (Arbetstiden) och 7 (Rätt till ledighet), se härtill Supplementet.

Kap. 8 - ger en kortfattad redovisning av huvudpunkterna i semesterrätten. En ny förenklad semesterlag har tillkommit 2010; i huvudsak bygger den dock på de gamla reglerna, se härtill Supplementet. Kapitlet läses översiktligt.

Kap. 9 - om lön och sidoförmåner studeras relativt noggrant. Avsnitten 1 (Några allmänna regler), 4 (Lönesystem, permitteringsfrågor m.m.) och 6 (Sjuklön) är viktigast.

Kap. 10 - om löneskydd kan läsas översiktligt. Det är här fråga om praktiskt viktiga spörsmål i den dagliga hanteringen av löneskyddet som vi inte närmare berör i undervisningen. Se för övrigt Supplementet.

----------------

Lag om anställningsskydd är den viktigaste lagen inom anställningsförhållandets rätt. Hela lagtexten måste studeras noggrant. Som komplement till "Löntagarrätt" används Bylund, Viklund, Elmér & Öhman, "Anställningsskyddslagen" (senaste uppl.). Boken är skriven av fyra praktiskt verksamma jurister med omfattande erfarenhet av handläggning av tvister om anställningsskydd. De talrika rättsfallsreferaten kan läsas översiktligt, men man bör lägga på minnet något illustrativt rättsfall rörande varje fråga.

Arbetstvistprocessen

Ett av flera syften med kursen är - som sagts ovan - att få till stånd en integrering av civilrättsligt och processrättsligt stoff. Stor uppmärksamhet bör därför ägnas 1974 års lag om rättegången i arbetstvister (LRA) och andra regler om arbetstvistprocessen. Denna lagstiftning kommenteras ganska utförligt i "Facklig arbetsrätt" kap. 4. Frågor beträffande LRA brukar bli aktuella i samband med studiebesöket i Arbetsdomstolen.

Arbetsmiljörätten

Här är det viktigt att du med eftertanke läser författningstexten, i första hand i arbetsmiljölagen. Därtill läses vad som sägs om arbetsmiljöfrågor i Schmidt, "Löntagarrätt", avsnitten 7.1-3. Vid studiet av arbetsmiljörätten läggs tonvikten vid reglerna om löntagarnas inflytande i frågor som rör arbetsmiljön.

Statliga sektorn

För undervisningsändamål finns knappast någon riktigt bra framställning av den statliga sektorns arbetsrätt; den som finns (Hinn & Aspegren, Offentlig arbetsrätt, 2005) är för omfattande. Vid sidan av lagtextstudium får du därför reda dig med spridda kommentarer i kursböckerna. Särskilt bör uppmärksammas avsnitt 7.4 i "Facklig arbetsrätt" och de olika avsnitten i Bylund m.fl., "Anställningsskyddslagen", angående anställningsformer och anställningstrygghet inom den offentliga sektorn. För den statliga sektorn och nya LOA läses Anna Ekström, "Lagen om offentlig anställning", en artikel som en gång publicerades i Ny Juridik 1:94. Några mer omfattande ändringar har inte vidtagits i LOA sedan 1994. De ändringar som gjorts rör 1) regleringen av bisysslor i 7a-d §§ och 2) Svenska kyrkans skiljande från staten; det senare innebar att tillämpningsområdet för LOA blev snävare.

EU-arbetsrätten

EU-arbetsrätten är ett centralt inslag i kursen. Flera viktiga förändringar i svensk rätt har ägt rum till följd av Europarätten. EU:s arbetsrätt behandlas i B. Nyström, "EU och arbetsrätten", 4 uppl. 2011. Denna bok bör läsas relativt noggrant i de avsnitt som behandlas i kursen.

Lagtextsamlingar

Arbetsrättslig lagtext inklusive EU-rättsakter finns bekvämt tillgängliga i Göransson, Nordlöf & Garpe, "Arbetslagstiftning" (senaste uppl.) eller Lunning, "Arbetsrätt och arbetsmarknad" (senaste uppl.). De två lagtextsamlingarna är inte helt överensstämmande; den senare är mer omfattande såtillvida att den innehåller fler internationella rättskällor än dem som behandlas i denna kurs. Du reder dig även med en aktuell lagbok jämte eventuellt kompletterande lagtexter, men då får du inte bekväm tillgång till EU:s rättsakter.

Till slut

Meningen med kursen är att du vid undervisningen ska öva upp din förmåga att lösa rättstillämpningsproblem. För kursen gäller tre obligatoriska moment (dispens ges inte).

1) Ett besök vid Arbetsdomstolen jämte ett i anslutning därtill ordnat seminarium. Detta gäller alla kursdeltagare. Avsikten med detta inslag är att du ska ges tillfälle att skriva förslag till dom i kollegiala former - som en domstol således. Närmare instruktioner ges av övningsledaren.

2) Kursdeltagarna delas sedan in i två grupper;

a) Den första gruppen genomför ett rättegångsspel där du ges tillfälle att skriva käromål, svaromål eller dom.

b) Den andra gruppen genomför en "workshop" innefattande en skrivövning och förhandlingsspel avseende ett exempel på omorganisation av ett företag.

3) Det tredje momentet är en individuell skriftlig uppgift, som avser alla kursdeltagare. Detta moment delges senare.

Examination

Individuell skriftlig tentamen anordnas vid kursens slut. Vid bedömningen beaktas inte bara redovisning och tillämpning av kunskaper, utan även förmågan att fokusera på relevanta problem och att framställningen disponerats konsekvent.

Tillfälle ges till omtentamen.

Som hjälpmedel vid tentamen får nyttjas all, av behörigt organ, fastställd kurslitteratur inklusive det studiematerial som i förekommande fall delats ut i samband med undervisningstillfällena samt egna anteckningar i det medhavda materialet.

Förtydligande:
- I litteraturförteckningen angiven kurslitteratur (se lista)
- Seminariematerial
- Utdelat arbetsmaterial
- Anteckningar i såväl materialet som i anteckningsblock. Ej tillåtet med dataskrivna anteckningar. Ej tillåtet med gamla tentafrågor eller tentasvar
- Utdelade OH-bilder om några sådana har förekommit
- Författningstext
- Lexikon är ej tillåtet
- EJ tentahäften


De tre obligatoriska momenten (se ovan) betygsätts och tillgodoräknas vid examinationen. På varje obligatoriskt moment ges högst 5 poäng. På grund av att del av examinationen sker under kursens gång, kommer den skriftliga examinationen att bli mindre omfattande jämfört med vad som annars skulle ha varit fallet.

Byt termin  

Namn:
Arbetsrätt med EU-rättslig inriktning
Termin: H12
Period: 1
Studietakt: 100%
Nivå: AN
Poäng: 15,0
Språk: Svenska

Kontakt:


Kurskontakt:
arbetsratt_eg@juridicum.su.se
Koordinator:
Amanuens:
Chris Lau
Kursföreståndare:
Ronnie Eklund

Lärare:


Ahlberg Kerstin
Carlson Laura
Eklund Ronnie
Källström Kent
Gunnar Adler
Gustaf Dyrssen
Hanna Schmidt
Lars Viklund
Martin Wästfelt
Peter Henriksson
Sofia Magnusson
Sven Lindvall